Elsäkerhet vid arbete
Arbete med el innebär höga risker, varför det finns tydliga lagar och föreskrifter för att säkerställa elsäkerhet vid arbete. De viktigaste regelverken är:
Reglerna i korthet
- Elsäkerhetslagen (2016:732) reglerar krav på kompetens, egenkontrollprogram för verksamheter och tydliga ansvarsförhållanden vid elarbete.
- Elsäkerhetsförordningen (2017:218) och flera föreskrifter från Elsäkerhetsverket styr hur starkströmsanläggningar ska vara utförda, skyltning och kraven på fortlöpande kontroll.
- Arbetsmiljölagen kräver att arbetsgivaren måste förebygga olyckor och ohälsa kopplade till elektriska risker, inspekteras av Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket.
Elinstallationer får endast utföras av behöriga och certifierade yrkespersoner. Konsumentens och medarbetarnas säkerhet är i fokus, och det ställs krav på egenkontroll och kontinuerlig kompetenssäkring.
Utbildningar, certifikat och intyg
Att arbeta med el kräver relevant utbildning och certifiering, några av de viktigaste utbildningarna och intygen är:
- ESA-utbildning (Elsäkerhetsanvisningar)
Grundläggande kurs för arbete på elektriska anläggningar, godkänd av Energiföretagen Sverige. Efter genomförd och godkänd utbildning erhålls ESA-intyg/certifikat som gäller i tre år, och måste visas upp innan tillträde till arbetsplatsen. - ECY-certifikat
Intygar att man har rätt utbildning och praktisk erfarenhet för att arbeta som elektriker enligt Installationsavtalet. - Auktorisation
Krävs för att arbeta som elinstallatör. Utbildningen kan genomföras på flera utbildningsnivåer och former såsom lärling eller yrkeshögskola.
Kurserna omfattar ofta både teori och praktiska moment, och det är viktigt att genomgå repetitionskurser för att hålla sig uppdaterad med nya föreskrifter och standarder.
Hitta utbildning
För att få arbeta med elinstallationsarbete krävs auktorisation, vilken beviljas till personer som uppfyller krav på relevant utbildning och praktisk erfarenhet, ofta dokumenterad genom bland annat ESA-utbildning och ECY-certifikat.
Den som inte uppfyller kraven eller bryter mot lagen kan dömas till böter eller fängelse.
INSU (Installationsbranschens utbildningsbolag)
- INSU erbjuder grund- och vidareutbildningar inom el, VVS, energi, kyla och värmepumpsteknik samt inom elsäkerhet vid arbete.
- Driver yrkeshögskoleutbildningar och gymnasieskolan ETG Nyköping.
- Samverkar med branschen för att hålla utbildningarna aktuella och relevanta.
REFIS (Rör- och El-entreprenörernas friskola i Stockholm)
- Bedriver gymnasial utbildning inom VVS, fastighet, el- och energiprogrammen.
- Ägs och drivs i samarbete med Installatörsföretagen och branschorganisationer.
ETG Nyköping (Elteknikbranschens Gymnasium)
- Gymnasieskola med fokus på elteknik, installation, service och underhåll.
- Stark koppling till lokala företag och bransch, inklusive lärlingsprogram.
Praktiska Gymnasiet
- Har engagerade samordnare för APL och mentorskap inom VVS- och EL-programmen.
- Flera orter med lokal samordning för praktisk utbildning och handledning.
VVS-branschens Yrkesnämnd (VVSYN)
- Samarbetar med Installatörsföretagen och fackföreningar för yrkesutbildning inom VVS.
- Ansvarar för kvalitet och samordning av utbildningsprogram för VVS-montörer och andra yrkesgrupper.
Elbranschens Centrala Yrkesnämnd (ECY)
- Samarbetar med Installatörsföretagen och Svenska Elektrikerförbundet.
- Säkrar kvaliteten på elutbildningar och utfärdar yrkescertifikat.
Elsäkerhetslagen (2016:732)
Elsäkerhetslagen är den centrala lagen för elsäkerhet i Sverige och syftar till att främja en hög elsäkerhet och minska risker för person- och sakskada orsakade av el. Lagen trädde i kraft 1 juli 2017 och ersatte tidigare regelverk för att skapa ett modernare och tydligare system.
Elsäkerhetslagen anger bland annat:
- Vad som räknas som elinstallationsarbete, såsom att utföra, ändra eller reparera elektriska starkströmsanläggningar samt anslutning eller frånkoppling av elektrisk utrustning.
- Krav på att elinstallationsarbete ska utföras så att anläggningen blir säker, enligt det allmänna aktsamhetskravet (26 §). Man får inte utföra elarbete utan tillräcklig kunskap och kompetens.
- Ansvar för skador som orsakas av säkerhetsbrister i elektriska anläggningar och regler för ersättningsskyldighet.
- Krav på auktorisation för den som ska utföra vissa typer av elinstallationsarbete.
- Myndigheters rätt att utfärda föreskrifter om t.ex. utbildning, egenkontrollprogram, tillståndsplikt och säkerhetskrav.
- Bestämmelser om straff för brister i elsäkerheten, såsom att utföra förbjudet elinstallationsarbete eller bristande auktorisation, med böter eller fängelse som påföljd.
Elsäkerhetslagen är kompletterad av Elsäkerhetsförordningen (som du kan läsa mer om nedan) och föreskrifter från Elsäkerhetsverket som går in på mer detaljerade regler för elinstallationsarbete och företagsansvar.
Elsäkerhetsförordningen (2017:218)
Elsäkerhetsförordningen är en kompletterande förordning till Elsäkerhetslagen som styr och preciserar många tekniska och praktiska detaljer för elsäkerheten. Den reglerar bland annat:
- Hur starkströmsanläggningar ska vara utförda för att säkerställa betryggande säkerhet vid normal drift, vid fel och vid rimligt förutsebar felhantering.
- Tekniska krav på konstruktion, installation, och underhåll av elektriska anläggningar för att skydda människor, djur och egendom mot elektriska risker som elchock, höga temperaturer, ljusbågar och mekaniska påfrestningar.
- Krav på korrekt skyltning, barriärer och övriga skyddsåtgärder för att förebygga oavsiktlig kontakt med spänningsförande delar.
- Krav på fortlöpande egenkontroll och besiktning för att garantera säkerheten under anläggningens hela livscykel.
- Specifika regler för elektrisk utrustning och dess isolering för att motstå yttre påverkan och förhindra skador eller olyckor.
Förordningen är en viktig del i det svenska elsäkerhetssystemet och gäller för alla som äger, installerar eller underhåller starkströmsanläggningar.
Arbetsmiljölagen och elsäkerhet
Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsgivaren att aktivt förebygga olyckor och ohälsa på arbetsplatsen, inklusive risker kopplade till el och elektriska installationer. Det innebär bland annat:
- Att riskbedömning och åtgärder ska göras för att undvika elolyckor och elrelaterade arbetsmiljöproblem.
- Att arbetsmiljön måste utformas så att den skyddar arbetstagarna mot elektriska risker.
- Att det ska finnas rutiner för säker hantering av elektriska anläggningar och transparent information till de anställda.
- Att Arbetsmiljöverket utför inspektioner och kontroller på arbetsplatser för att säkerställa att elsäkerheten följs, ofta i samverkan med Elsäkerhetsverket.
- Att arbetsgivaren är skyldig att se till att medarbetarna har rätt utbildning och kunskap för att arbeta säkert med el.
Denna lag kompletterar elsäkerhetslagstiftningen genom att sätta fokus på arbetsmiljöns totala säkerhet och arbetsgivarens ansvar.
Risker vid arbete med el
Arbete med el innebär alltid risker. Några av de vanligaste farorna inkluderar:
- Elchock – uppstår vid direkt kontakt med strömförande delar.
- Ljusbågar – extremt heta elektriska urladdningar som kan orsaka allvarliga brännskador.
- Brandrisk – överbelastade ledningar eller felaktiga installationer kan orsaka bränder.
- Sekundära skador – fallolyckor eller andra olyckor som uppstår vid elrelaterade incidenter.
Säkerhetsåtgärder för att förebygga elolyckor
Det finns flera åtgärder som kan minska risken för elolyckor på arbetsplatsen:
- Använda jordfelsbrytare för att skydda mot elchocker.
- Utföra regelbundna kontroller av elektriska installationer.
- Avstängning och märkning – se till att strömmen är avstängd innan arbete påbörjas.
- Säkerhetsavstånd – undvik att arbeta nära strömförande ledningar.
- Använda rätt verktyg – isolerade verktyg minskar risken för elektriska stötar.
En viktig del av säkerhetsarbetet är också att följa arbetsplatsens rutiner och föreskrifter. Arbetsgivaren bör regelbundet informera och utbilda personalen i gällande säkerhetsbestämmelser.
Personlig skyddsutrustning vid elarbete
Rätt skyddsutrustning är avgörande för att minimera skador vid arbete med el. Grundläggande personlig skyddsutrustning inkluderar:
- Isolerade handskar för att förhindra strömgenomgång.
- Skyddskläder som tål elektriska ljusbågar.
- Skyddsglasögon eller visir för att skydda ögonen från gnistor och ljusbågar.
- Isolerade skor för att minska risken för strömgenomgång vid golvkontakt.
Utöver den individuella skyddsutrustningen bör arbetsplatser också vara utrustade med:
- Skyltar som varnar för elektriska faror.
- Nödströmbrytare på lättillgängliga platser.
- Brandsläckare anpassade för elbränder.
- Rutiner för snabb avstängning av ström vid olyckor.
Att alltid använda rätt skyddsutrustning kan vara skillnaden mellan en säker arbetsdag och en allvarlig olycka.